Archive for April, 2010

Militär rymdfärja startade i natt

April 25th, 2010

Den obemannade militära rymdfärjan X-37B lättade för första gången från Cape Canaveral den 22:e april.

Nästan allt kring X-37B är hemligt. Vad den ska göra i omloppsbana, hur länge den ska stanna där och till och med vilka farkostens uppgifter kommer att vara i framtiden kontrolleras av sträng sekretess hos ägaren Air Force Space Command. Denna första uppskjutning antas vara ett test om den obemannade farkosten verkligen kan lösa sina basuppgifter i rymden, och framför allt om den sedan lyckas landa planenligt på Vandenberg Air Force Base i Kalifornien.

Det blir i så fall första gången USA lyckats landa en obemannad, återanvändbar farkost. Sovjetunionen klarade det med sin rymdskyttel Buran redan 1988.När X-37B når omloppsbana ska den först och främst lyckas fälla ut solfångare från sitt lastutrymme. Det är dessa som sköter strömförsörjningen under skyttelns arbetstid på upp till 270 dagar.Ett andra plan har beställts från tillverkaren Boeing. Det ska levereras redan under 2011.

Den militära rymdfärjan X-37B görs klar för uppskjutning.

Nya helikoptrar välkomnas

April 17th, 2010

En amerikansk blackhawk-helikopter

Försvarsminister Sten Tolgfors presenterade idag planerna på att köpa in nya militärhelikoptrar i väntan på den kraftigt försenade helikopter 14. På flygflottiljen i Linköping, där helikoptrarna ska stationeras, är chefen Magnus Westerlund positiv till planerna.

Den så kallade helikopter 14 som beställdes av den förra regeringen kommer inte att kunna användas fullt ut förrän 2017.
Samtidigt har militären, enligt Magnus Westerlund ett stort behov av medeltunga helikoptrar bland annat i Afghanistan. Där kommer man
istället under två år framåt att använda lättare ombyggda helikoptrar, men det är bara en tillfällig lösning.

Försvarsministerns plan är att fylla ut glappet fram till 2017 med nyinköpta amerikanska Blackhawk-helikoptrar.

Oppositionen riktar kritik mot planerna, Miljöpartiets Peter Rådberg vill istället bygga om försvarets äldre Vertolhelikoptrar i väntan på helikopter 14. Vänsterpartiets Gunilla Wahlén varnar för säkerhetsrisker med tre parallella helikoptermodeller, något Magnus Westerlund tillbakavisar.

– Vi fördelar helikopter helikoptersystemet till olika piloter. Piloterna ska inte växla mellan superpuman och ett annat anskaffat system, säger Westerlund.

Airbus råd till besättning i askmoln

April 17th, 2010

Besättningen måste trycka på rätt knappar om planet hamnar i ett  askmolm.

Besättningen måste trycka på rätt knappar om planet hamnar i ett askmolm

Flygplanstillverkaren Airbus har sammanställt en kort manual för en besättning som råkar flyga in i ett askmoln.

Orsaken till flygförbudet efter det isländska vulkanutbrottet är att askan som vulkanen spyr upp innehåller mineraler, som är så hårda att de orsakar svåra skador främst i flygplansmotorerna.

I en jetmotor fungerar stoftet som blästersand när det träffar fläkten i motorns luftintag. Det innebär att fläktbladens kanter slipas av, vilket minskar möjligheten att komprimera luften.

I brännkammaren smälter mineralerna och riskerar att sätta igen ventilerna för bränsletillförsel. Mineraler som smälter riskerar också att sätta sig på turbinbladen efter brännkammaren. Motorns dragkraft kommer att minska, och i värsta fall stannar motorn helt, en s k flameout .

Flygplanstillverkaren Airbus har gett ut en kortfattad manual till besättningar för hur man bäst undviker problem med vulkanaska.

* Upptäcker besättningen att man närmar sig ett moln med vulkanaska ska planet genast vända 180 grader och undvika området.

* Upptäcks molnet för sent så är rådet att dra ner på effekten så att temperaturen i brännkammaren sjunker. Då minskar risken för förglasning av mineralerna.

* Öka bränsletillförseln är ytterligare ett råd, detta för att minska risken för att motorn slocknar, s k flameout.

* Starta hjälpkraftaggregatet, APU, så att det finns tillräckligt med elkraft för att återstarta motorer som drabbats av flameout.

Enligt Airbus inträffade det mellan 1980 och 2000 att flygplan vid 80 tillfällen flög in i askmoln med konsekvenser som skiftar från förslitningsskador på motordelar till att samtliga motorer stannat.

Svenska flygmotortillverkaren Volvo Aero, som på sin hemsida förklarar varför flygplan inte kan flyga i askmoln, skriver man att det är omöjligt att hindra att de små partiklarna i vulkanaska tränger in i flygmotorer. Därför finns bara en lösning på problemet, att inte flyga i askmoln.

Kostnaderna skenar för Gripenkonkurrenten JSF

April 14th, 2010

Stovl-versionen av F-35 – short take off and landing – där motorn fälls ned och planet kan lyfta rakt upp. ?

Det amerikanska stridsflygplanet F-35 Joint Strike Fighter blir allt dyrare. Inom det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon talar man nu om en prislapp på 1,1 miljarder kronor per plan.

När den amerikanska flygplanstillverkaren Lockheed Martin hösten 2001 fick uppdraget att under tio år utveckla ett helt nytt stridsflygplan i samarbete med åtta andra Natoländer beräknades kostnaden till drygt 50 miljoner dollar per plan.

I vintras konstaterade den amerikanska kongressens revisionskommitté att kostnaderna rusat i väg och att varje plan nu skulle kosta 95 miljoner dollar i 2002 år penningvärde .

Det är nästan en fördubbling av den ursprungliga budgeten.

En mardröm för regeringen
Nu kommer det amerikanska försvardepartementet DoD med nya uppgifter som gör ont värre.

Enligt tidningen Defense News och nyhetssajten Insidedefense.com har kostnaderna dragit iväg ytterligare – nu till mellan 97 och 115 miljoner dollar i 2002 års penningvärde.

De refererar till en 53-sidig rapport som försvarministern lämnade över till den amerikanska kongressen den 1 april.

1,1 miljarder kronor på gatan
Räknar man om den kostnaden till dagens penningvärde handlar det om ofattbara summor.

Från de 133,5 miljoner dollar per plan som man nu är uppe i till har kostnaden per plan stigit till ofattbara 158,1 miljoner dollar. I svenska kronor motsvarar det 1,1 miljarder kronor.

Räknar man bort forsknings- och utvecklingskostnaderna kommer man ner en bit – till 136,2 miljoner dollar enligt försvarsdepartements rapport – men det är ändå en avsevärd fördyring.

Det gör att den tidigare kostnadsfördelen för F-35 framför det hårt kritiserade F-22 krymper väsentligt.

Den amerikanska försvarsmakten planerar att köpa 2 443 F-35 plan.

På bara två år har de totala kostnaderna för JSF-programmet stigit med 90 miljarder dollar till 328,2 miljarder och enbart under mars månad med 20 procent.

22 testplan i tre varianter
Fram till 2011 skulle Lockheed Martin ta fram 22 exemplar av F-35 i tre olika varianter

1.Traditionell – CTOL, conventional take off and landing (F-35A)

2. Vertikal – STOVL, short take off and landing (F35B)

3. Hangarfartygvariant (F35C)

Gripenanhängare kastar nytt bränsle i Brassebrasan

April 14th, 2010

Nu har den brasilianska regeringen blivit polisanmäld för ekonomiskt slöseri i den stora flygvapenaffären där svenska Gripen konkurrerar med franska Rafale och amerikanska F-18 Super-Hornet.

Enligt nyhetsbyrån AFP överväger nu åklagarmyndigheten huruvida man ska gå vidare med en anmälan från en privatperson om att den brasilanska regeringen slösar med skattepengar genom att favorisera det franska planet framför det svenska.

Anklagelser om slöseri med skattepengar har tidigare riktats från industriförbundet i Sao Paolo, som i vintras publicerade ”ett öppet brev till nationen” där man uppmanade regeringen att tänka sig för två gånger i stridsplanaffären.

Det är sedan tidigare känt att det brasilianska flygvapnet förordar svenska Gripen.

Den utvärdering som flygvapnet gjort visar att Gripen dels är mycket billigare i inköp än Rafale, dels är mycket enklare och billigare att underhålla.

Men Brasiliens president Lula da Silva och försvarsministern Nelsom Jobim har tydligt signalerat att de föredrar att göra affärer med Frankrike.

Nelson Jobim sade på en presskonferens i onsdags att det inte bara handlar om pengar.

– Det är ett val där regeringen också lägger in strategiska långsiktiga kriterier, sade Nelson Jobim enligt AFP.

Nyligen tecknade Brasilien ett avtal med Frankrike om köp av 50 stridshelikoptrar och fem ubåtar.

För Frankrikes del är en flygplansaffär med Brasilien strategiskt mycket värdefull eftersom det skulle bli den första exportordern någonsin för Rafale, det avancerade stridsflygplanet som tillverkas av Dassault.

Den 14 april ska försvarsministern lämna över sin rekommendation i flygplansaffären till president Lula och i mitten av maj väntas ett besked komma. Det har också förekommit uppgifter om att presidenten lämnar besked först i juni.

Rocka förebild för snålt plan

April 12th, 2010

Efter 80 försöksflygningar avslutar nu Boeing och Nasa proven med den flygande vingen X-48B.

Planet är en modell av en verklig flygande vinge och mäter 6,5 meter mellan vingspetsarna. Manövreringen har gjorts från marken av en pilot som följt planets rörelser på en tv-skärm.

X-48B Blended Wing Body började flyga sommaren 2007 och har sedan dess genomfört 80 flygningar.

Avsikten har varit att se om formen på flygplanet är gynnsamt ur bränslesynpunkt och när det gäller bullernivåer. En farkost som till utseendet påminner om en rocka är en idealisk form anser nu forskarna vid Nasa.

Projektledningen är nu övertygad om att den här typen av flygplan kan spara 30 procent bränsle jämfört med ett konventionellt plan med rörformad kropp, vingar och stjärtfena.

Ytterligare en skalmodell ska byggas, X-48C, som uppges kunna bli ännu tystare än X-48B.

Isbrytarna på Arlanda Helikopter

April 7th, 2010

Isen ligger fortfarande tjock i delar av Stockholms skärgård.
När skärgårdstrafiken inte når fram längs vattnet är helikoptertransport enda sättet att hålla kommunikationerna öppna.
– Is, snö och kyla är bra för affärerna, säger Anders Bernelind på Arlanda Helikopter.

På väg tillbaka mot basen i Åkersberga, efter att ha passerat havsbandet, Vaxholm, Fjäderholmarna och Lidingö, är det lätt att inse helikopterns möjligheter.

Piloten Petter Ersson prickar lugnt transportkärran som står uppställd utanför hangaren. En landningsplats på ungefär 4 x 2 meter. Med rotorn fortfarande igång på Jet Rangern sker ett snabbt passagerarbyte innan en ny tur ut mot den ännu isbelagda skärgården. Markutrymme är ingen stor fråga när det gäller att hålla trafiken till isolerade öar igång.

– Just nu flyger vi tre gånger i veckan åt Vaxholmsbolaget, säger AnneMarie Ejdepalm, flygkoordinator på Arlanda Helikopter. Isläget har gjort att båtarna inte kommer fram på många håll och då är helikopter det enda sättet att ta sig in till fastlandet. Det håller tre av våra maskiner igång oavbrutet.

Den bistra vintern har gett en välbehövlig ekonomisk knuff uppåt, efter ett tufft år när lågkonjunkturen slagit hårt mot en av företagets verksamheter: taxiflyg och charter. Från den egna basen i Åkersberga är det dessutom nära, både ut till skärgården och till landningsplatsen inne i Stockholm.

– Det tar tio minuter till Slussen, där vi har vår egen platta i Riddarfjärden, fortsätter AnneMarie. Det är faktiskt den ena av två tillåtna landningsplatser för helikoptrar i Stockholms stad, fler finns inte. Att landa på tak i stan, som man ser i olika actionfilmer, är det inte tal om.

Arlanda Helikopter startade 1991 i Gävle med en kombination av flygtrafik och flygskola av två flygintresserade bröder, Anders och Mats Bernelind. Än idag är verksamheten huvudsakligen familjeägd med en syster, hustru och dotter verksamma i företaget. Lägg därtill en utomstående minoritetsägare, piloten Johan Carlsson och bilden av ett litet, väl sammanhållet företag tonar fram.

– I Luftfartsverkets instruktioner krävs bland annat dokument för hur informations- och kommunikationsarbetet sker inom företaget. Men vi talar ju inte om något annat i familjen, vid köksbordet, i bilen, i hangaren, säger Anders Bernelind med ett leende. Det behövs ingen instruktion för det.

Från Gävle gick flytten ner till Arlanda men där blev det med tiden både dyrt och trångt i luften. Sedan 1997 sköts trafiken istället från de öppna fälten i Åkersberga utanför Stockholm. En hangar med plats för upp till 8 helikoptrar, kontorsbyggnad och en liten men fullt tillräcklig platta. Och ett i det närmaste fritt luftrum.

– Vi har tagit oss tid att bygga efter behovet, säger AnneMarie Ejdepalm. Nu har vi lokaler som är optimala för vad vi behöver. All trafik i området går härifrån och vi gör service, tillsyn och underhåll i hangaren. Helikoptrar behöver ju betydligt mer teknik än flygplan.
Flottan består av nio Bell-maskiner och en Augusta, samtliga med plats för 4-5 passagerare och med marschfart kring 200 km/h. Hälften är egna, hälften har andra ägare men flyger under bolagets operativa tillstånd.

Den största, en Bell 407, har en lyftkapacitet på 1 ton och ger den kraft som behöv vid olika lyft och transportuppdrag. Det finns inga planer på att växa i helikopterstorlek, dels av kostnadsskäl, dels för att det begränsar antalet landningsplatser och drar med sig miljöstörningar i form av högre buller.

– Idag under vintern står passagerartrafiken för nästan 80 procent men lyft, transporter och besiktning, är en viktig verksamhet också, säger Anders Bernelind. I de lägena har vi ett komplett manskap med pilot, två markoperatörer och eventuella transportfordon på marken. Det gör att vi kan klara ett uppdrag snabbt och utan stor miljöpåverkan.

En stor del av uppdragen kan klassas som samhällstjänst; transporter ut till isolerade öar, besättningsbyten på fartyg, vilddjursinventering, kraftledningsinspektioner, utsläppsspaning, olika besiktningsuppdrag med infraröd kamera. De ger stabilitet i företaget, särskilt som den konjunkturberoende charterverksamheten går på sparlåga just nu.

– Det har börjat vända nu, säger AnneMarie. Men fortfarande är det känsligt att hyra helikopter. Det är att sticka ut ur mängden på ett sätt som inte alltid ses med blida ögon här i Sverige.
Storleksmässigt är Arlanda Helicopter det största av en handfull helikopterföretag i Stockholmsområdet. I övrigt finns ett antal enmansföretag och, tyvärr, en och annan “svartåkare” som kör uppdrag utan giltig licens.

– Faktum är att vi inte har någon egen säljorganisation, säger Anders Bernelind. Vi får uppdragen på kontakter och det renommé vi har i branschen. I det läget tror jag att det faktum att vi är ett familjeföretag hjälper till. Det inger ett förtroende samtidigt som vi kan visa på hög kvalitet. Och det har definitivt hjälpt oss att klara av lågkonjunkturen. Så när isen tinar kommer vi att klara oss också framöver.

Gripenpiloter bakom mängder av tillbud

April 7th, 2010

Jas39 Gripen flyger fel för ofta. 21 personer var sekunder från att mista livet när en Gripen sjönk till fel höjdnivå.  Nu rekommenderar Statens Haverikommission att Försvarsmakten gör något för att stoppa liknande felmanövreringar.

Sedan i början av 2000-talet har i medeltal 45 Gripenplan varje år kommit ur kurs eller som oftast hamnat på flyghöjder där de inte har tillstånd att vara.Detta sker i strid mot de order de fått från antingen den militära flygstridsledningen eller den civila flygtrafikledningen. Företeelsen kallas för brutna klareringar.-I 60-70 procent av fallen sker det under övningar i luftstrid och övriga fall till och från övningsområdet, säger Christer Westerlund, major på högkvarteret som jobbar nära piloterna i flygsäkerhetsfrågor.På frågan varför piloternas flyger igenom angivna flygnivåer finns det många olika svar, säger han.Det kan vara glömska, missuppfattning, felfokusering. Man tänker på något annat, framför allt när man är i övningsområdena. Och sedan när man är på väg hem kanske man tänker för mycket på själva övningen, säger Christer Westerlund. Men det beror inte på busflygning eller attitydproblem utan mer på omedveten handling, hävdar han.Statens Haverikommission har nu för första gången utrett ett allvarligt tillbud som orsakats av en bruten klarering och blev nyligen färdig med en rapport.. Slutsatsen är att Försvarsmakten måste minska antalet över- och underskridna flygnivåer med Jas39Gripen-plan till en ”tolerabel nivå”.

Detta ska ske i samarbete med Transportstyrelsen, som ansvarar för civilflyget.De brutna klareringarna är för många och borde kunna tas ned. Även om sannolikheten för en olycka är väldigt liten så kan ett felaktigt manövrerande orsaka en fruktansvärd katastrof, konstaterar Göran Rosvall, ordförande i utredningen. Det var på förmiddagen den 3 oktober 2007 som piloten i Gripenplanet X96I av misstag sjönk 300 meter under den nivå som flygledaren angivit, till flygnivå 150. Gripenplanet var på väg från en militär övning för att landa i Ronneby, när det kom på kollissionskurs med ett av Gotlandsflygs plan, en Saab 340.

Planen närmade sig varandra med 460 meter i sekunden och var bara två sekunder bort från varandra, säger Göran Rosvall.Ombord på Saab340 fanns två piloter och 18 passagerare. De var på väg från Bromma till Ronneby när Gripenplanet dök upp snett framför nosen på dem.Enligt piloterna var Gripen-planet 200 meter bort i sidled, medan den tekniska utrustningen pekar på en skillnad på 1 000 meter i sidled och 30 meter i höjdled.Enligt flygtrafikreglerna skulle planen vara separerade minst 5 000 meter i sidled och 300 meter i höjdled.När Gripenpiloten kommit på fel flygnivå beordrade flygledaren att han skulle stiga, varpå han gjorde det.

Samma order fick piloterna i Saab340 via antikollissionssystemet TCAS, vilket Jas39Gripen saknar. Dock syns Gripen på TCAS via transpondersystemet. Eftersom bägge planen steg i luftrummet befann de sig fortfarande på kollissionskurs och TCAS gav då ordern ”nedstigning”.Det blev obehagligt för passagerarna, säger Agne Widholm, utredningschef på haverikommissionen. De fick åka berg- och dalbana…Piloten i Gripenplanet har inte riktigt kunnat förklara varför han styrde ned till en lägre flygnivå än vad han hade tillstånd att ligga på.Själv uttrycker han sig som så i Haverikommissionens handlingar att det var ”synnerligen klantigt och allvarligt”.