Archive for March, 2011

Volvo vill bygga Super-Jas

March 24th, 2011

Volvo Aero har immaterialrätten till RM12 och den svenska försvarsmakten äger redan de motorer som Volvo Aero vill trimma. Därmed skulle kostnaden för Super-Jas att bli väsentligt mycket lägre än om man satte in en ny starkare motor från General Electric.

UPPDATERAD Försvarsminister Sten Tolgfors besöker Trollhättan för att se Volvo Aero trimma nuvarande Gripenmotor till Super-Jas-standard. ”Billigare än att köpa en motor från USA”, säger Volvo Aero.

nda sedan  i höstas har Volvo Aero drivit en kampanj för sin Jas 39 Gripen-motor RM12 i nästa generation Gripen, den som allmänt kallas Super-Jas.

Bland annat har riksdagspolitiker från försvarsutskottet besökt Trollhättan och lyssnat till Volvo Aeros argument.

Så här sade Robert Limmergård till Ny Teknik i november.

– Vi kan öka dragkraften genom ”chiptrimning”, byte av fläktar och byte av turbiner. Vi kan göra vår Gripenmotor RM12 likvärdig med den starka GE-motor F414G som sitter i nya Gripen Demo.

RM12, som finns i alla nuvarande Gripenplan, bygger på General Electrics motor F404.

Den anpassades på 1980-talet till Gripens behov av GE:s ingenjörer men har sedan successivt förändrats och förbättrats och nu hävdar Volvo Aero att RM12 är ”deras motor”.

I ett pressmeddelande på måndagen beskriver man till exempel tre förbättringar i driftsekonomi och säkerhet som Volvo Aeros ingenjörer har gjort.

  1. Volvo Aero utvecklat en FADEC, ett ”elektroniskt reglersystem” som optimerar driften, ger möjlighet till sänkt bränsleförbrukning och samtidigt används vid felsökning.
  2. Volvo Aero har också konstruerat en ny inloppsdel till RM12, som medfört lägre kostnader och ökad tillgänglighet. Tidigare måste motorn inspekteras efter var 50:e flygtimme, nu sker detta i samband med ordinarie service.
  3. Volvo Aero har konstruerat en ny flamhållare, som dramatiskt sänker driftskostnaderna och ökar tillgängligheten. Den nya flamhållaren behöver inte bytas så ofta som föregångaren och den kan dessutom bytas betydligt snabbare och enklare.

Försvarsminister Sten Tolgfors har bjudits ned till Trollhättan att på onsdagen vara med och fira att de svenskbyggda Gripenplanen med RM12-motorn nu har flugit i 150 000 timmar utan ett enda motorrelaterat haveri eller allvarligt tillbud.

Arrangemanget är ännu ett sätt för Volvo Aero att marknadsföra sitt förslag att uppgradera RM12-motorn till”Super-Jas-standard” – ett alternativ som blir billigare för det svenska försvaret än att förse nästa generation Gripen med GE-motorn F414G eftersom Försvarsmakten redan äger de RM12-motorer som ska trimmas.

Först om två år kommer frågan om en ny generation Gripenplan att ställas på sin spets. I ÖB:s budgetunderlag, som lämnades till regeringen för ett par veckor sedan säger ÖB att man skjuter på frågan till 2013.

MD-902 Explorer

March 17th, 2011

Lite schyssta vyer på en MD-902.

Brittisk flyg övar i Vidsel

March 16th, 2011

Älvsbyn. Regeringen har gett klartecken till det brittiska flygvapnet att fälla bomber vid Vidsel övningsflygplats utanför Älvsbyn.

Tillståndet gäller från den första mars till 31 december 2011. Något exakt datum för när skjutövningarna och bombfällningar ska äga rum är inte fastslaget än. Det kommer att bestämmas senare i förhandlingar mellan den svenska försvarsmakten och RAF AWC, Royal Airforce Air Warfare Centre.

Förra gången som utländskt flygvapen övade på svensk territorium utanför Vidsel var 2009. Då genomfördes en rad demonstrationer från det antimilitära nätverket Ofog, som försökte att stoppa den Natoledda flygövningen.

 

Swedish Air Force Historic

March 12th, 2011

Tänkte passa på att göra lite reklam för Swedish Air Force Historic.

 

Ett litet axplock på kärrorna dom har att beskådas. Här kan du läsa mer.

 

J 29F Tunnan, mil s/n 29670, civ reg SE-DXB

Flygplanet ägs av Flygvapenmuseum, men renoverades till flygbart skick av F10 kamratförening. 29670 byggdes ursprungligen som en J 29B, men modifierades till ”F” standard 1957. Sedan 2006 är den deponerad hos Swafhf.

Saab Safir 91 B2, s/n 91251, mil s/n 50040, ex Norska Fv 53040/0040, ex LN-HHW, civ reg SE-FVV.

Flygplanet ägs av SwAFHF. Flygplanet har kvar delar av den målning och märkning den hade i det Norska flygvapnet. Mellan 1972-78 flögs den på F7 Såtenäs med märkningen 7-84.

Scottish Aviation Bulldog s/n 031, ex G-AZIS, mil reg 61025, civ reg SE-FVX.

Flyplanet ägs av Flygvapenmuseum, men brukas av SvAFHF. Denna SK 61 är i stort sett helt i original, dvs som den såg ut i slutet av dess karriär i Flygvapnet.

 

Flyget saknar vapen och spaning

March 11th, 2011

GripenNextGeneration

DEBATT. Flygvapnet befinner sig i obalans och det är inte Super-Jas som behövs i första hand. De stora bristerna finns inom hemlig stridsledning, spaningsförmåga och beväpning. En stor investering i ett nytt flygplan bör därför skjutas upp, anser Allan Widman (FP).

I förra veckan skulle Försvarsmakten i sitt budgetunderlag för 2012 ha presenterat ett förslag till långsiktigt och större förmågelyft för det svenska stridsflyget. Allt pekade på att myndigheten skulle förorda en utveckling av den demonstrator som Saab arbetat med sedan våren 2007. Detta skulle innebära ny motor, ny radar och nytt skrov för det svenska stridsflyget; i realiteten ett helt nytt flygplan.

I sista stund valde Försvarsmakten att begära ytterligare tid för beredning av ärendet. Något som också Försvarets materielverk ansåg klokt.

Medan de flesta andra länder traditionellt gjort få men omfattande förmågelyft av sina plattformar, har Sverige gått mer försiktigt fram. I stort sett vartannat eller vart tredje år har Jas Gripen blivit föremål för mindre uppdateringar. Detta har möjliggjort en större följsamhet mot en allt snabbare teknisk utveckling, samtidigt som utvecklingsriskerna har kunnat begränsas. Förmågehöjningen har varit evolutionär, snarare än revolutionär.

Förr eller senare måste dock en del större beslut fattas. Just nu torde utvecklingen vara snabbast när det gäller sensorer, motmedel och kanske vapen. Flera större länder inför nu så kallad AESA-radar med väsentligt bättre prestanda. Detta innebär stora fördelar i det taktiska uppträdandet och får även betydelse får verkansavståndet på flygplanets vapen.

Som all ny teknik i tidiga utföranden är AESA-radarn emellertid tung och skrymmande. Av allt att döma väntar därför en snabb miniatyrisering de kommande åren.

Flygutveckling har alltid varit en jakt på mindre vikt och utrymme. I dag är ett beslut om införande av ny radar på det svenska stridsflyget ett starkt argument både för en ny starkare motor och ett ombyggt skrov med plats för mer inre bränsle. Om bara några år kan detta ha förändrats.

Samtidigt kan man naturligtvis alltid argumentera för större dragkraft och behovet av längre räckvidd i ett stridsflygplan. Men det är här som en rad andra, viktiga avvägningar också kommer in. Ett flygvapen är ett system av system. Vid sidan av antal flygplan och deras prestanda måste en given ekonomi också inrymma tillräcklig flygtid för piloter, modern och tillräcklig beväpning, stridsledning, baseringsmöjligheter och luftvärn.

Efter en lång strategisk time-out efter det kalla kriget är det först nu som det svenska försvaret försöker återuppta en nationell försvarsplanering. Analysen av vad vi ska kunna möta och hur detta ska ske är långt ifrån tillfredsställande. Klart är dock att flera delsystem i flygvapnet inte befinner sig i balans. På vissa områden har förmågan utvecklats, men ifråga om till exempel säker och hemlig stridsledning, spaningsförmåga och beväpning finns både kvalitativa och kvantitativa brister.

Att ge sig in i utveckling och anskaffning av ett nytt stridsflygplan är ingen liten sak. Effekterna, både på flygstridskrafterna och på det övriga försvaret, kan bli monumentala. Det är inte minst mot denna bakgrund man ska se att många länder ständigt skjuter upp sådana investeringar.

Det svenska försvaret kan vara på väg att återfå en nationell dimension. I en sådan kommer flygstridskrafterna att vara den viktigaste hörnstenen. Med detta som grund behöver vi göra en bred översyn av det samlade luftförsvaret. Under tiden måste handlingsfriheten med vår militära flygindustri upprätthållas genom de mindre, men mer självklara, förmågehöjningarna. En sådan strategi är ansvarsfull och ändamålsenlig.

Allan Widman, försvarspolitisk talesman (FP)

Sukhoi T-50 åter i luften

March 10th, 2011

Sukhoi T-50 (PAK FA) provflygplan nr 2 premiärflyger 3 mars 2011 Foto: Sukhoi

Det andra exemplaret av ryska stridsflygplanet PAK FA, ett 5e generationens flygplan, premiärflög i förra veckan.

Provflygplan nummer två höll sig i luften i 44 minuter under den första provflygningen den 3 mars. Precis som när det första planet premiärflög 29 januari förra året satt piloten Sergey Bogdan vid spakarna.

Provflygningen ägde rum vid Sukhoifabrikens fabriksflygfält i Komsomolsk vid Amur i Sibirien.

Som provflygplan använder Sukhoi beteckningen T-50. Utvecklingen av planet finansieras i samarbete med Indien, som planerar att utrusta sitt flygvapen med 5e generationens stridsflygplan. Ryssland och Indien har inledningsvis talat om att köpa 50 plan vardera av PAK FA.

Sukhois vd Mikhail Pogosyan räknar med att kunna sälja så många som 1000 exemplar av flygplansmodellen.

Planet ska få smygegenskaper, alltså liten träffbild på radar, och mycket avancerad navigationsutrustning som hjälper piloten så att denna kan koncentrera sig på de militära uppdragen. Stora mängder data ska också kunna överföras mellan flygplanet och stridsledningscentraler på marken eller i luften.

Det första provflygplanet har genomfört 36 testflygningar. Enligt Sukhoi har de genomförts i enlighet med ett förutbestämt testprogram.

Till 5e generationens stridsflygplan räknas också amerikanska F-22 Raptor och F-35 Lightning II.

Hemlig rymdskyttel flyger igen

March 9th, 2011

X-37B, amerikanska flygvapnets topphemliga obemannade rymdskyttel, har återvänt till omloppsbana. I lördags sköts den upp från Cape Caneveral, buren av en Atlas V-raket.

Detta är det andra exemplaret av rymdfärjan. Det första sköts upp för första gången i april 2010 och landade 225 dagar senare på Vandenberg-fältet utan större problem än en punktering på landningsbanan.
Vilka uppgifter den hade då, och vad systerfarkosten ska göra den här gången är hemligt.

Flygvapnet och konstruktören Boeing kallar skytteln “Orbital test vehicle”, och den ska vara till för att testa återanvändbara rymdfarkoster. Hemlighetsmakeriet har lett till många spekulationer om vilka uppgifter X-37B ska ha i framtiden.
X-37B bara nio meter lång och har ett lastrum som rymmer en minibuss. Den kan tillbringa 270 dagar i omloppsbana, och göra många kursändringar.

Några tänkbara möjligheter det skulle ge flygvapnet är att placera ut satelliter, styra eller avfyra vapen mot mål på marken eller angripa andra länders satelliter. Den skulle också kunna användas som en rörlig spionsatellit som kan skjutas upp med kort varsel.
Både Ryssland och Kina har hotat bygga egna obemannade skyttlar för att kontra X-37B om den är ett hot.

Flyg en Warbird från andra väldskriget

March 8th, 2011

Warbird T6 Experience

 

 

Nog är det mångas heta dröm att få flyga en raritet från andra världskriget och uppleva kraften från ett av den tidens hetaste flygplan direkt från förarsätet.

Föregångarna till Harvard T6 texan började sin tjänstgöring på 40-talet i bland annat amerikanska och engleska flygvapnet. Flygplanet användes sedan i bland annat i Andra Världkriget, Korea och Vietnamkriget. Flygplanstypen blev den flygplanstypen som fick längst tjänstgöringstid i Engelska flygvapnet då den användes ända in på 90-talet i operativ tjänst.

Genom ett unikt samarbete erbjuder nu Upplevelsepresent.se alla flyg och historieintresserade att följa med på en oförglömlig flygtur och uppleva ett av epokens viktigaste flygplan. Företaget erbjuder sedan tidigare unika flygningar i stridsflygplanet Vampire och Klemm 35.

Upplevelseakuten AB grundades 2006 och är idag en av de ledande leverantörerna av upplevelser i Sverige via sajten Upplevelsepresent.se. Upplevelseakuten förmedlar upplevelser i olika genrer – allt från smakprovningar till rymdresor och kryssningar. Bolaget arrangerar även egna upplevelser därbland flygupplevelser, upplevelser på hjul och kulturupplevelser. 2009 blev bolaget utvald att representera Virgin Galactics rymdflygningar i Sverige – en av de mest prestigefyllda uppdragen inom upplevelsebranschen idag.

Rymdflygningar dröjer

March 7th, 2011

Det nya målet för att skicka iväg människor till rymden från Kiruna är att första resan ska avgå år 2016. Det är fyra år senare än vad som tidigare var planerat.

 

 

 

Karin Nilsdotter

‘I oktober var Karin Nilsdotter på plats vid Spaceport America när moderskeppet flög över och testade släppa ner rymdskepps-delen för landning. Återstår att testa raketmotorerna.

– Kiruna kommer att dröja några år. Det är helt avgörande hur det går med tekniken. Men vi hoppas på att det blir inom fem år, säger Karin Nilsdotter som leder ett EU-projekt för att etablera kommersiell rymdfart i Kiruna.

2016 är lite längre bort än 2012 som är det årtal som tidigare använts. Vad har förändrat tidsplanen?

– Det har varit en lågkonjunktur som påverkat investeringarna just i de här företagen. Det krävs stora investeringar i infrastruktur och teknikutveckling för att möjliggöra detta, säger Karin Nilsdotter.

Vi har nyligen rapporterat att rymdflygföretaget Virgin galactic fått en investerare från Förenade arabemiraten och att den första rymdbasen utanför USA kan hamna där istället för i Kiruna. Enligt Karin Nilsdotter är det goda nyheter.

– Det innebär att det investeras mer pengar för att utveckla den här nya tekniken som faktiskt kommer att möjliggöra rymdflygningarna, säger hon.

Samtidigt berättar hon att de fortfarande har en fantastiskt positiv dialog med Virgin galactic och att de är fortfarande mycket intresserade av att flyga från Sverige och Kiruna.

I väntan på rymdfärder är tanken att försöka utveckla en slags rymdturism på jorden.

– Det kan vara alltifrån interaktiva upplevelser till norrskensturer och tyngdlösa flygningar och så vidare. Det ska skapa arbetstillfällen i Kiruna och Norrbotten, säger Karin Nilsdotter.

Elva-miljoner-kronors-projektet kommer att ta slut vid årsskiftet. Målet med det är även att kunna sälja produkter.

– Vi kommer bland annat att skapa en Spaceport Sweden-kollektion som kommer att bestå både av kläder och av saker.

Speceport Sweden jobbar också för att försöka få flera operatörer än enbart Virgin galactic att välja Kiruna som bas för rymdturism.

– Det här är ny industri som är under utveckling. Det kommer att vara hård konkurrens. Men Kiruna har varit en rymdstad i 50 år. Vi har kompetens, vi har erfarenhet, infrastruktur och tjänster runt omkring. Så det här är på sätt och vis ett naturligt nästa steg för oss att ta, säger Karin Nilsdotter.

Tekniken som Nasa önskar att de hade

March 6th, 2011

Antimateria som bränsle, laservapen och runda, flygande robotar. Här är tekniken som Nasa drömmer om.

Nasa ligger ofta bra till när det gäller att ta fram ny teknik. Men det finns saker som även rymdmyndigheten bara drömmer om. Nu har de presenterat sina förslag på teknik de kan tänkas utveckla de närmsta åren.

Tidningen New Scientist har listat några av önskemålen.

1. Raketer som drivs av antimateria.

När antimateria och materia möts uppstår oerhörda mängder energi, ypperligt för rymdfärder då massan skulle vara väldigt liten.

Detta användningsområde kräver dock mycket större mängder antimateria än vad som produceras i dag.

2. Laser som sätter fart på rymdfärjor.

Ju varmare raketmynningen blir, desto snabbare rusar raketen ut i rymden. Men att skjuta laserstrålar eller mikrovågor från jorden mot raketen är en annan metod för att värma bränslet till ännu högre temperaturer.

3. Flygande kamerarobot

Väl i rymden kan det vara bra med ett par extra ögon som vakar över expeditionen. Därför vill Nasa ta fram en robot som flyger fritt, till exempel runt Internationella Rymdstationen, ISS, och filmar på områden som är svåråtkomliga.

4. Rymddräktsporten

Genom att konstruera en kombinerad rymddräkt och utgång på månbilar skulle astronauter på ett smidigare sätt ta sig ut på månens yta. Rymddräkten sitter helt enkelt fast på utsidan av farkosten, med en öppning på ryggen som astronauten kliver in i, och när astronauten är i sin dräkt stängs öppningen.

5. Metalliskt väte

När väte utsätts för enormt tryck övergår det till fast form. Forskare vet inte om metalliskt väte skulle behålla sin fasta form även om trycket sänks. Men om så är fallet skulle det fungera utmärkt som bränsle eftersom vätet då är så koncentrerat.

6. Raketer som drivs av solen

Även denna metoden syftar till yttre hjälp för att värma raketens bränsle. Nu skulle solens värme helt enkelt användas och fokuseras på raketen med hjälp av speglar och linser.