Runt 17.000 flygplan lagras världen över när ingen längre flyger. Många plan står parkerade i öknar och ingen vet när de kan komma till användning igen.
När de väl ska tas i trafik kommer nästa flaskhals: piloterna har hunnit bli ringrostiga. Det kan då ta ytterligare flera månader innan flygtrafiken kommer i gång normalt, enligt flygexperten Hans Kjäll.
Sedan flygtrafiken i det närmaste kollapsat världen över har flygbolagen fått ett huvudbry: vad göra med alla ”vingklippta” plan?
Från Australien rapporterar tidskriften Traveller att Singapore Airlines nu flugit ner några av sina största maskiner till Simpsonöknen.
Fyra jumbojetplan av typen Airbus A-380 och tre Boeing 777 står nu parkerade nos mot stjärt på Apas, en jättelik förvaringsanläggning för flygplan utanför Alice Springs. Singapore Airlines har dragit ner sin kapacitet med 96 procent. Bara 10 av flottans 200 plan är för närvarande i trafik.
Även andra bolag har flugit sina tomma plan till det inre av Australien. Nu finns flygmaskiner från hela världen till ett värde av 50 miljarder kronor på uppställningsplatsen, enligt Traveller.
Redan före coronapandemin stod många plan av typen Boeing 737 Max parkerade på Apas. Den modellen har belagts med flygförbud sedan ett tekniskt problem orsakat två svåra olyckor.
Nu under pandemin siktar Apas på att ha kapacitet för 100 plan.
Det finns hundratals uppställningsplatser för flygplan i världen. De är inte sällan förlagda till öknar, eftersom det torra klimatet bevarar flygplanskropparna i god kondition.
– Man vill gärna parkera där det är torrt. Man vill inte ha in fukt och mögel i kablage och trånga utrymmen, säger flygsäkerhetsanalytikern Hans Kjäll.
Temperaturvariationerna har däremot inte så stor betydelse
De största uppställningsplatserna ligger i USA: Victorville i Kalifornien och Roswell i New Mexico. På vartdera stället står nu ungefär 400 plan parkerade, varav minst hälften på grund av coronapandemin.
Bland annat SAS har många av sina overksamma plan uppställda i USA, enligt Kjäll.
För den lilla staden Roswell har situationen blivit en ekonomisk bonus, eftersom förvaringen kostar bolagen en daglig avgift.
Normalt är ett huvudsyfte med dessa väldiga långtidsparkeringar att mellanlagra utrangerade plan som ska demonteras – vissa delar återvinns, andra blir skrot. Därför kallas de ibland flygplanskyrkogårdar.
Men nu fylls de alltså med fullt fungerande plan på grund av ett virus.
Redan i början av april rapporterade Internationella flygorganisationen Iata att över 10.000 plan stod still, och den 21 april var siffran uppe i 17.000, enligt konsult- och analysföretaget Cirium. Det motsvarar 64 procent av världens flygplansflotta.
Planen kan inte stå där hur länge som helst. Om man är duktig med det löpande underhållet kan man ha dem lagrade i ett par år som mest, enligt Hans Kjäll.
– Sedan är de skrot.
Det är dessutom gigantiska ekonomiska värden som just nu dunstar:
En Boeing 737 kostar omkring en miljard kronor plus många miljoner årligen i underhåll. För att tjäna pengar med de pressade biljettpriser som rått har bolagen varit tvungna att ha maskinerna i luften i princip konstant.
När väl restriktionerna börjar släppa är det inte så enkelt som att bara dra i gång motorerna och börja flyga igen. Först behöver planen genomgå en större kontroll och service, en så kallad c-check.
Men den verkliga flaskhalsen är piloterna, som hunnit bli ringrostiga.
– Deras behörighet förfaller om de inte genomgår simulatorövningar. Det är brist på simulatorer och på instruktörer. Ju längre tiden går, desto längre tid tar det att få i gång trafiken sedan.
Det handlar om flera månaders fördröjning. Om samhället börjar öppna i oktober-november kommer flygtrafiken inte i gång på ett någorlunda normalt vis förrän i februari-mars nästa år, tror Hans Kjäll.
