I vårbudgeten vill regeringen få riksdagens klartecken att satsa mer på att utveckla det svenska stridsflygplanet Gripen om Finland köper planet. De svenska planen ska då vässas till samma, högre krav, som de finländska – en kostnad på ett par miljarder.
Finland ska i slutet av detta år välja ersättare för sitt nuvarande stridsflyg, amerikanska F-18 Hornet. Det är en affär om 64 stridsflygplan som ska få kosta maximalt 10 miljarder euro. Svenska Saab är ett av fem företag som slåss om ordern.
– Samarbetet med Finland är det mest långtgående av Sveriges försvarssamarbeten. Att möjliggöra gemensamt operativt agerande i fred, kris och krig är en central målsättning, säger försvarsminister Peter Hultqvist
Därför står regeringen, Försvarsmakten och Försvarets Materielverk bakom Saabs exportansträngning. Om Finland väljer Gripen vill nu regeringen kunna uppdatera de redan beställda 60 svenska Gripen E-planen till de finska kraven, en så kallad harmonisering.
Finland har i dag markrobotar med lång räckvidd (JASMM) till sina F-18, en robottyp som Sverige ännu inte anskaffat och integrerat i Gripen E. Saab har också erbjudit Finland en avancerad Gripen-kapsel för elektronisk krigföring.
– Med samma typ av stridsflygplan skulle ett mycket långtgående samarbete mellan våra flygvapen bli möjligt avseende utbildning, drift- och underhåll, taktikutveckling, övning och i förlängningen insatser, förklarar Peter Hultqvist.
Regeringen begär därför klartecken för att fatta ”de beslut som är nödvändiga för att harmonisera utvecklingen av det svenska Gripen-systemet med det finländska”.
Riksdagen fattade beslut om försvarskostnaderna för åren 2021-2025 så sent om de extra kostnaderna för harmonisering blir enligt vad DN erfar ett par miljarder kronor.
Fram till och med 2025 kan kostnaden för en harmonisering täckas av inkomster från Gripenförsäljningen samt av flygvapnets budget för stridsflygsanskaffning, enligt regeringen. Den lovar riksdagen att kostnaderna inte ska ”påverka genomförandet” av försvarsbeslutet.
Totalt planeras investeringar i flygvapnets samtliga flygande system på cirka 13 miljarder fram till 2025, enligt dokument DN tagit del av. Därefter krävs under åren 2026-2032 höjda anslag för att finansiera en harmonisering, enligt regeringens vårproposition.
För åren 2026-2032 är den nu planerade summan för materielinvesteringar i flygvapnets flygplan och helikoptrar cirka 20 miljarder kronor. En harmonisering med Finland skulle innebära att kostnader som ändå skulle uppkommit måste tas tidigare, enligt vad källor med insyn uppger för DN.
Det gäller till exempel anskaffning av två radar- och stridsledningsplan Global Eye som Sverige ska köpa, men först efter 2026. Två Global Eye ingår som grädde på moset i Saabs Gripen-erbjudande till Finland, en förmåga som konkurrenterna inte har. En samordnad svensk-finsk leverans av Global Eye skulle ge stora fördelar för svensk del.
– Det här är ett sätt för svenska staten att uttrycka sitt engagemang om det skulle bli så att Finland väljer att anskaffa Gripen, förklarar Liberalernas försvarspolitiker Allan Widman.
Liberalerna har budgetsamarbete med regeringen. Att kostnaderna för en harmonisering ska kunna tas ur flygvapnets materielanslag är ett utslag av linjen ”design to cost” som Liberalerna länge drivit och fått igenom. Det är ett sätt att undvika att ekonomiska gökungar tränger undan andra, beslutade, investeringar.
– Om vi ska göra något extra i luftstridskrafterna så är det där som man i första hand ska hitta finansieringen – alltså inte i armén eller marinen. Det ska i vart fall inte bli en gökunge som ger sig på de andra ungarna i boet, säger Allan Widman.
