Batterihaverierna i Dreamliner är en mardröm för Boeing. Hundratals ingenjörer och experter jagar felkällan dygnet runt, ett arbete som kan ta flera veckor. Under tiden får de nya planen inte flyga.
Den 7 januari utbröt en brand ombord på en Boeing 787 Dreamliner på Logan-flygplatsen i Boston i USA. Veckan därpå drabbades ett plan av samma flygplanstyp av rökutveckling och tvingades nödlanda på Takamatsuflygplatsen i västra Japan.
Vid båda incidenterna pekades litiumjonbatterierna snabbt ut som felkällan. Flygsäkerhetsmyndigheter världen över stoppade alla flygningar med de 50 Dreamlinerplan som hittills har tagits i trafik. Innan felet är funnet och åtgärdat får planen inte lämna marken – Boeing får inte ens göra testflygningar.
Nu pågår en febril jakt på orsaken till haverierna. En första misstanke var att batterierna nått för höga spänningsnivåer. Men enligt amerikanska NTSB, som utreder batteriet från Boston, så pekar sparad flygdata på att maxgränsen inte har överstigits.
Samma slutsats drar japanska myndigheter som analyserar Takamatsubatteriet, enligt japansk press. Endast 31 volt har registrerats, och batteriet ska tåla 32 volt.
NTSB har röntgat det svartbrända batteriet och undersökt det med datortomografi. De åtta battericellerna har plockats isär, och elektroder och andra detaljer granskas med svepelektronmikroskop. Utredarna undersöker även andra komponenter, däribland brända ledningar, styrelektronik och batteriladdare.
Myndigheten ser problemet som en mycket allvarlig flygsäkerhetsfråga, som kommer att ta veckor att utreda.
Boeing uppger att hundratals ingenjörer och experter på företaget arbetar dygnet runt för att hitta felkällan. Utredningar pågår även hos flera underleverantörer, som japanska GS Yuasa, som tillverkar problembatteriet, och franska Thales, som tillverkar kraftomvandlingssystemet.
Skräckscenariot för Boeing är att tvingas ersätta litiumjonbatterierna med någon annan batteriteknik. Förutom omkonstruktioner, förseningar och enorma kostnader skulle det innebära en svidande prestigeförlust.
Batterierna spelar en nyckelroll i Dreamliner. Planet förbrukar 20 procent mindre flygbränsle än liknande jetplan, men kräver fem gånger mer elektricitet, bland annat eftersom ett nytt elsystem ersätter traditionella pneumatiska system. Valet föll på litiumjonbatterier eftersom de har hög energitäthet, låg vikt och snabb laddning. Men det finns ett stort aber – brandrisken. Om ett litiumjonbatteri skadas eller överladdas kan en kemisk reaktion i värsta fall starta som gör batteriet allt varmare tills det exploderar och börjar brinna. Utredarna i Boston har hittat tecken på att fenomenet, som kallas ”thermal runaway”, har inträffat.
Boeing är först ut med att använda litiumjonbatterier i stor skala i flygplan. Men konkurrenten Airbus utvecklar en rival med beteckningen A350 som också har litiumjonbatterier. De tillverkas av franska Saft.
Boeing har order på fler än 800 Dreamlinerplan från 57 flygbolag över hela världen. En av kunderna är Norwegian, som beställt åtta plan. Det första ska levereras i april i år, och flygbolaget började i november sälja biljetter till sina första långdistansflygningar till New York och Bangkok. Informationschef Åsa Larsson berättar att Norwegian har dagliga kontakter med Boeing.
– Produktionen av vårt plan fortgår och vi har inte fått någon indikation på försening. Det är klart att vi tittar på en plan B, men det är ännu tre månader kvar till leverans, säger hon.
FAKTA Fler uppmärksammade batteribränder
Brinnande datorer
Under 2006 och 2007 tvingades Sony återkalla tio miljoner litiumjonbatterier som levererats till en mängd olika datortillverkare, däribland Dell, Apple, Lenovo och Toshiba.
Bakgrunden var flera rapporterade fall där batterierna lett till explosiva bränder.
Orsaken visade sig vara ett fel vid Sonys tillverkning av batterierna.
Chevy Volt tog fyr
Efter en krocktest med GM:s elhybrid Chevrolet Volt år 2011 stod bilen uppställd i tre veckor. Sedan tog bilens litiumjonbatteri plötsligt eld. Ytterligare en brand inträffade efter ett krocktest samma höst.
Bränderna fick stor uppmärksamhet, men ett drygt år senare bedömde den amerikanska myndigheten NHTSA att Chevy Volt inte var mer brandfarlig än vanliga bensinbilar.
