Efter ett uppehåll sedan i mars börjar KLM idag den 10 juni att flyga mellan Linköping och Amsterdam igen. Under sommaren kommer det nederländska flygbolaget att flyga tre gånger i veckan till Östergötland.

Idag, den 10 juni börjar KLM flyga från Linköping till Amsterdam igen efter ett coronauppehåll. Redan under gårdagen landade den första KLM-flygningen från Amsterdam på Linköping City Airport och fram till den 10 juli blir det ankomst till Linköping klockan 18.00 på onsdagar, fredagar och söndagar. Till Amsterdam blir det avgångar på måndagar, torsdagar och lördagar klockan 06.30 med ankomst till Schiphol klockan 08.15 där man sedan kan resa vidare ut i världen.

”Vi är väldigt glada att vi åter igen kan erbjuda alla som bor i och runt Östergötland att flyga med oss, nu när möjligheterna till att resa ökar. Om bara några veckor, den 1 juli, lanseras EU Digital Covid Certificates vilket är ämnat att öppna upp för fri rörlighet inom EU och Schengenområdet. Det blir lättare för våra kunder att resa igen och vi ser fram mot att välkomna dem ombord på flyget från Linköping mot Amsterdam, mot Europa och resten av världen”, säger Martin Kotte, KLM Sales Manager Sverige.

Mellan den 11 juli och 5 augusti kommer dock KLM att stoppa trafiken till Linköping igen. Detta beror på att start- och landningsbanan på Linköping City Airport kommer att vara stängd för underhåll under perioden. När trafiken sedan startar upp i augusti igen är det en daglig avgång till Amsterdam som gäller. Flygningarna från Linköping utförs av KLM Cityhopper med Embraer 175, Embraer 190 samt Embraer 195-E2.

”Det känns fantastiskt att åter välkomna KLM till Linköping City Airport. Vi har märkt den senaste månaden ett starkt ökat intresse för att komma ut och flyga igen”, säger Camilla Lejon VD på Linköping City Airport.

Köpenhamn blir första destination i Skandinavien när Thai Airways återstartar en del av den interkontinentala trafiken den 2 juli. Första destination att öppna för utländska turister är Phuket och vid sidan av Kastrup börjar Thai flyga till Zürich, London, Paris och Frankfurt.

Flygningarna blir en slinga som går från Bangkok via Phuket till destinationen i Europa och samma slinga tillbaka. Till Köpenhamn och Frankfurt sätter Thai in en A350-900, till Zürich och Paris en B787-8 och till London en B777-300ER.

Det innebär att Arlanda fortsatt har ett mycket behärskat utbud av långlinjer, trots återstarten bland flygbolagen. I dagsläget är det tillbaka till det tidigare systemet där Kastrup var den samlande hubben i Skandinavien med matartrafik från Stockholm och Oslo. Det gäller till stor del flygbolagen som ingår i Star Alliance som väljer Köpenhamn i första skedet av återstarten, nu senast alltså Thai Airways och innan dess bland andra Singapore Airlines.

I dagsläget har Arlanda fyra interkontinentala linjer som upprätthållits i princip under hela pandemin:
Qatar till Doha, upp till 10 avgångar i veckan
Emirates till Dubai, fyra avgångar i veckan
Ethiopian till Addis Abeba, fyra avgångar i veckan
Air China till Beijing, två avgångar i veckanSamtliga fyra flygbolag räknar med att kunna utöka antalet frekvenser så snart marknaden tillåter. Närkontakt med utvecklingen på marknaden gäller också All Nippon Airways som vara klara med en linje från Tokyo till Stockholm när Covid-19 lamslog all flygtrafik.
– De står fortsatt fast vid att börja flyga på Stockholm men måste naturligtvis avvakta hur resandet utvecklas, säger Elisabeth Axtelius, chef för Aviation Business på Swedavia.
I väntan på att främst SAS ska återuppta trafiken till USA, Oslo hann före med en direktlinje till New York, är det på kort och medeldistans som ljusglimtarna vad gäller nya linjer finns att upptäcka. SAS startar drygt 40 linjer från Arlanda i sommar, följt av Norwegian med dryga 30 och så nykomlingen Ryanair som i höst tar ett första, stort steg in på Arlanda med 21 linjer.

I vårbudgeten vill regeringen få riksdagens klartecken att satsa mer på att utveckla det svenska stridsflygplanet Gripen om Finland köper planet. De svenska planen ska då vässas till samma, högre krav, som de finländska – en kostnad på ett par miljarder.

Finland ska i slutet av detta år välja ersättare för sitt nuvarande stridsflyg, amerikanska F-18 Hornet. Det är en affär om 64 stridsflygplan som ska få kosta maximalt 10 miljarder euro. Svenska Saab är ett av fem företag som slåss om ordern.

– Samarbetet med Finland är det mest långtgående av Sveriges försvarssamarbeten. Att möjliggöra gemensamt operativt agerande i fred, kris och krig är en central målsättning, säger försvarsminister Peter Hultqvist

Därför står regeringen, Försvarsmakten och Försvarets Materielverk bakom Saabs exportansträngning. Om Finland väljer Gripen vill nu regeringen kunna uppdatera de redan beställda 60 svenska Gripen E-planen till de finska kraven, en så kallad harmonisering.

Finland har i dag markrobotar med lång räckvidd (JASMM) till sina F-18, en robottyp som Sverige ännu inte anskaffat och integrerat i Gripen E. Saab har också erbjudit Finland en avancerad Gripen-kapsel för elektronisk krigföring.

– Med samma typ av stridsflygplan skulle ett mycket långtgående samarbete mellan våra flygvapen bli möjligt avseende utbildning, drift- och underhåll, taktikutveckling, övning och i förlängningen insatser, förklarar Peter Hultqvist.

Regeringen begär därför klartecken för att fatta ”de beslut som är nödvändiga för att harmonisera utvecklingen av det svenska Gripen-systemet med det finländska”.

Riksdagen fattade beslut om försvarskostnaderna för åren 2021-2025 så sent om de extra kostnaderna för harmonisering blir enligt vad DN erfar ett par miljarder kronor.

Fram till och med 2025 kan kostnaden för en harmonisering täckas av inkomster från Gripenförsäljningen samt av flygvapnets budget för stridsflygsanskaffning, enligt regeringen. Den lovar riksdagen att kostnaderna inte ska ”påverka genomförandet” av försvarsbeslutet.

Totalt planeras investeringar i flygvapnets samtliga flygande system på cirka 13 miljarder fram till 2025, enligt dokument DN tagit del av. Därefter krävs under åren 2026-2032 höjda anslag för att finansiera en harmonisering, enligt regeringens vårproposition.

För åren 2026-2032 är den nu planerade summan för materielinvesteringar i flygvapnets flygplan och helikoptrar cirka 20 miljarder kronor. En harmonisering med Finland skulle innebära att kostnader som ändå skulle uppkommit måste tas tidigare, enligt vad källor med insyn uppger för DN.

Det gäller till exempel anskaffning av två radar- och stridsledningsplan Global Eye som Sverige ska köpa, men först efter 2026. Två Global Eye ingår som grädde på moset i Saabs Gripen-erbjudande till Finland, en förmåga som konkurrenterna inte har. En samordnad svensk-finsk leverans av Global Eye skulle ge stora fördelar för svensk del.

– Det här är ett sätt för svenska staten att uttrycka sitt engagemang om det skulle bli så att Finland väljer att anskaffa Gripen, förklarar Liberalernas försvarspolitiker Allan Widman.

Liberalerna har budgetsamarbete med regeringen. Att kostnaderna för en harmonisering ska kunna tas ur flygvapnets materielanslag är ett utslag av linjen ”design to cost” som Liberalerna länge drivit och fått igenom. Det är ett sätt att undvika att ekonomiska gökungar tränger undan andra, beslutade, investeringar.

– Om vi ska göra något extra i luftstridskrafterna så är det där som man i första hand ska hitta finansieringen – alltså inte i armén eller marinen. Det ska i vart fall inte bli en gökunge som ger sig på de andra ungarna i boet, säger Allan Widman.

Efter en dags auktion och fyra budrundor är auktionen om det svenska 5G-nätet nu avslutad.Det blir storbolag rakt över som ska driva de nya mobilnäten.De fyra vinnarna är Hi3G (Tre), Net4mobility (Tele2 och Telenor) Telia och Teracom.

Den försenade auktionen hölls i skuggan av att kinesiska Huawei och ZTE båda portades från auktionen.Budgivare vann tillstånd i två frekvensband. Den totala auktionslikviden uppgick till 2.317.000.006 kronor (drygt 2,3 miljarder), pengar som nu tillfaller statskassan. Detta meddelade Post- och telestyrelsen (PTS) strax efter klockan 17 när auktionen avslutats på tisdagen.

Hi3G Access, Net4Mobility och Telia Sverige vann alla i 3,5 GHz-banden. Bolaget Teracom vann i sin tur hela 2,3 GHz-bandet.

”I och med att dessa frekvenser nu tilldelats finns förutsättningar för att stärka kapaciteten för mobila bredbandstjänster och för utveckling av sakernas internet i Sverige. Tilldelningen kommer att vara central för den svenska 5G-utvecklingen”, säger PTS:s generaldirektör Dan Sjöblom i ett pressmeddelande.

PTS kommer inom de närmaste dagarna att fatta alla tilldelningsbeslut.Upptakten till auktionen har varit allt annat än lugn.

Försäljningen av det svenska 5g-nätet har skapat rubriker då de två kinesiska jättarna Huawei och ZTE portats från försäljningen. Detta trots att bolagen tillsammans står för nästan en fjärdedel av alla bredbandsuppkopplingar som täcks av Svenska stadsnätsföreningen.

Beslutet att stänga ute de kinesiska bolagen fattades av PTS i oktober i fjol, med hänvisning till att Säpo anser att Hauwei riskerar att skada Sveriges säkerhet.

PTS beslut landade inte i god jord hos Huawei som begärde att förvaltningsrätten i Stockholm skulle inhibera – tills vidare stoppa verkställigheten av beslutet – vilket domstolen också gjorde.

Men nästa instans, kammarrätten, upphävde denna dom och Huawei portades därmed igen. Och så, i förra veckan, blev det ett nytt bakslag för Huawei i Högsta förvaltningsdomstolen – och en andra smocka i förvaltningsrätten i Stockholm.

Domstolens beslut innebar att kammarrättens tidigare dom fortsatt gällde, nämligen att PTS beslut att stänga ute Huawei från den svenska 5G-marknaden gällde tills vidare och att PTS gavs grönt ljus för att genomföra 5G-auktionen.

Beslutet att utestänga dem från auktionen innebär även att nyinstallation och implementering av viktiga funktioner för radioanvändning i frekvensbanden inte får genomföras med deras produkter, och att i de fall där de redan är leverantör måste tas bort från systemet senast den 1 januari 2025.

Den brittiske miljardären Richard Bransons rymdprojekt Virgin Orbit har för första gången lämnat jordens atmosfär.

På 1,2 mils höjd släpptes den 21 meter långa rymdraketen LauncherOne från ett specialbyggt Boeing-flygplan och for vidare av egen kraft genom atmosfären.

Där är det tänkt att den ska placera tio mindre satelliter i omloppsbana runt jorden, på uppdrag av USA:s rymdstyrelse Nasa – vilket enligt Virgin nu skett.

Det lyckade försöket kan sätta Virgin i förarsätet när efterfrågan på mindre satellituppskjutningar ökar.

På Twitter skriver företaget: “Our favorite rocket is orbiting our favorite planet! No sweeter feeling”. Alltså typ: “Vår favoritraket kretsar runt vår favoritplanet! Det finns ingen skönare känsla”.

• 

Runt 17.000 flygplan lagras världen över när ingen längre flyger. Många plan står parkerade i öknar och ingen vet när de kan komma till användning igen. 

När de väl ska tas i trafik kommer nästa flaskhals: piloterna har hunnit bli ringrostiga. Det kan då ta ytterligare flera månader innan flygtrafiken kommer i gång normalt, enligt flygexperten Hans Kjäll.

Sedan flygtrafiken i det närmaste kollapsat världen över har flygbolagen fått ett huvudbry: vad göra med alla ”vingklippta” plan?

Från Australien rapporterar tidskriften Traveller att Singapore Airlines nu flugit ner några av sina största maskiner till Simpsonöknen.

Fyra jumbojetplan av typen Airbus A-380 och tre Boeing 777 står nu parkerade nos mot stjärt på Apas, en jättelik förvaringsanläggning för flygplan utanför Alice Springs. Singapore Airlines har dragit ner sin kapacitet med 96 procent. Bara 10 av flottans 200 plan är för närvarande i trafik.

Även andra bolag har flugit sina tomma plan till det inre av Australien. Nu finns flygmaskiner från hela världen till ett värde av 50 miljarder kronor på uppställningsplatsen, enligt Traveller.

Redan före coronapandemin stod många plan av typen Boeing 737 Max parkerade på Apas. Den modellen har belagts med flygförbud sedan ett tekniskt problem orsakat två svåra olyckor. 

Nu under pandemin siktar Apas på att ha kapacitet för 100 plan.

Det finns hundratals uppställningsplatser för flygplan i världen. De är inte sällan förlagda till öknar, eftersom det torra klimatet bevarar flygplanskropparna i god kondition.

– Man vill gärna parkera där det är torrt. Man vill inte ha in fukt och mögel i kablage och trånga utrymmen, säger flygsäkerhetsanalytikern Hans Kjäll.

Temperaturvariationerna har däremot inte så stor betydelse

De största uppställningsplatserna ligger i USA: Victorville i Kalifornien och Roswell i New Mexico. På vartdera stället står nu ungefär 400 plan parkerade, varav minst hälften på grund av coronapandemin.

• 

Bland annat SAS har många av sina overksamma plan uppställda i USA, enligt Kjäll.

För den lilla staden Roswell har situationen blivit en ekonomisk bonus, eftersom förvaringen kostar bolagen en daglig avgift. 

Normalt är ett huvudsyfte med dessa väldiga långtidsparkeringar att mellanlagra utrangerade plan som ska demonteras – vissa delar återvinns, andra blir skrot. Därför kallas de ibland flygplanskyrkogårdar.

Men nu fylls de alltså med fullt fungerande plan på grund av ett virus.

Redan i början av april rapporterade Internationella flygorganisationen Iata att över 10.000 plan stod still, och den 21 april var siffran uppe i 17.000, enligt konsult- och analysföretaget Cirium. Det motsvarar 64 procent av världens flygplansflotta.

Planen kan inte stå där hur länge som helst. Om man är duktig med det löpande underhållet kan man ha dem lagrade i ett par år som mest, enligt Hans Kjäll.

– Sedan är de skrot.

Det är dessutom gigantiska ekonomiska värden som just nu dunstar:

En Boeing 737 kostar omkring en miljard kronor plus många miljoner årligen i underhåll. För att tjäna pengar med de pressade biljettpriser som rått har bolagen varit tvungna att ha maskinerna i luften i princip konstant.

När väl restriktionerna börjar släppa är det inte så enkelt som att bara dra i gång motorerna och börja flyga igen. Först behöver planen genomgå en större kontroll och service, en så kallad c-check.

Men den verkliga flaskhalsen är piloterna, som hunnit bli ringrostiga.

– Deras behörighet förfaller om de inte genomgår simulatorövningar. Det är brist på simulatorer och på instruktörer. Ju längre tiden går, desto längre tid tar det att få i gång trafiken sedan.

Det handlar om flera månaders fördröjning. Om samhället börjar öppna i oktober-november kommer flygtrafiken inte i gång på ett någorlunda normalt vis förrän i februari-mars nästa år, tror Hans Kjäll.