Saabs stridsflygplan Gripen firar jubileum med en formtoppad version som företaget hoppas att fler länder ska köpa och som lovordas av piloterna.

Jag var väldigt väl förberedd så jag var inte nervös på något vis, men jag var väldigt fokuserad, säger Stig Holmström om premiärturen den 9 december 1988.

Hans hållning skvallrar om militär bakgrund. Den i dag 78-årige Holmström blev stridspilot 1959. Han har flugit samtliga Saabs stridsflygplan liksom flera utländska och har 4 000–5 000 flygtimmar på meritlistan.

Inför premiären 1988 var han chef för provflygningen på Saab och fick ta upp den allra första Jas 39 Gripen i luften. Holmström jämför med föregångaren 37 Viggen, som var större och tyngre än Gripen.

– Den här är mindre och smidigare och med mer respons. Den vill flyga, den vill svänga och den vill manövrera. Den är riktigt härlig att flyga för den ger så mycket tillbaka till piloten, säger han.

Kritik i början

NGripen hade jämfört med tidigare modeller många nya datoriserade funktioner, däribland styrsystemet. Det var också det som ledde till ett par spektakulära krascher – i Linköping 1989 och i Stockholm 1993.

– Det var läxor som vi fick ganska tidigt, men det är ju sådant som provflygningar är till för – att man ska hitta sådant tidigt, säger Holmström.

I början fick Gripen kritik för miljardrullning med skattepengar. Fredsrörelsen och organisationer för mänskliga rättigheter har genom åren också rasat mot försvarsindustrin. Morranden har även hörts från officerare i andra truppslag än flygvapnet över att Gripen genom åren tuggat i sig stora delar av Försvarsmaktens budget och omöjliggjort andra satsningar.

Motsidan har svarat med att Sverige måste ha ett flygvapen och att Gripen är ett förhållandevis mycket ekonomiskt plan.

Smidig utprovning

Den senaste versionen, Gripen E/F (en- eller tvåsitsiga) är större, starkare, snålare, elektroniskt smartare och kan bära mer vapen än föregående C/D. Gripen E/F ska under nästa år börja levereras till Sverige och Brasilien.

En annan testpilot som skrivit historia med Gripen är 38-årige Marcus Wandt. Han var den förste att flyga E-versionen – den 15 juni i fjol. Han beskriver en väldigt smidig utprovning av planet, som nu flugit omkring 75 gånger.

– Det går väldigt smärtfritt. Flygplanet flyger ju hela tiden och vi bockar ju av saker snarare än att hålla på och fundera över hur vi ska lösa något, säger Wandt.

Han säger sig vara imponerad av hur väl simulatorernas modeller stämmer med hur planet faktiskt uppför sig. Men siffror i datorer är en sak – när väl människor blandas in i ekvationerna kan svaren ändå i viss mån bli andra, påpekar Wandt. Han understryker att hans primära jobb är att se till att planet går att strida med.

TT: Och går det att strida med?

– Ja, tveklöst går det att strida med det, svarar Wandt med ett leende.

“Måste utvecklas”

Förutom Sverige flyger ytterligare fyra andra länder redan Gripen, och Brasilien tillkommer alltså. Men Saab har som mål att exportera ytterligare 400–450 Gripen. Utveckling av stridsflygplan är väldigt dyrt. Därför är behovet stort av att hitta exportmarknader för att dela på utvecklingskostnaderna med fler länder.

Jonas Hjelm, affärsområdeschef för Saabs flygverksamhet, hoppas på att både versionen C och versionen E ska köpas av länder som visat intresse.

Det finns de som kommer att fortsätta tycka att Gripen C passar perfekt för deras behov medan andra har behov av att bära mera vapen, flyga längre och stanna uppe längre tid – och då är Gripen E och F perfekt för det.

Hur ser då framtiden ut, efter 30 år, för Saabs utveckling av stridsflygplan? Blir det något flygplan som kallas 41 – efter 29 Tunnan, 35 Draken, 37 Viggen och 39 Gripen?

– Jag är inte säker på att det blir något plan med beteckningen 41. Att Gripen E och F kommer att utvecklas framåt, det är alldeles säkert. Den måste utvecklas för att vara relevant, kanske i ett 2045–2060-perspektiv. Man kommer att byta ut mycket av intelligentian i planet, så ja – i något motto kommer det att finnas ett Gripen 41, svarar Hjelm.